7 Träning

7 Träning

 

Här kan du läsa om klubbens syn på träning, på ledarskapet, hur vi planerar och utvärderar en säsong.

 

Vår syn på träning

Vi strävar efter att alla ses som individer i en grupp. Vi vill att barnen ska få pröva på alla grenar tidigt men att de som vill ändå ska kunna koncentrera sig på sin/sina favoritgrenar.


Det är viktigt att vi är noga med teknikinlärning före puberteten och att vi inte lär ut grundläggande teknik som sedan måste ändras! Det är därför utbildning är så viktig för våra tränare liksom kunskapsutbytet mellan åldersgrupperna. Alla tränare behöver vara medvetna om och ha kännedom om vart elitsatsning/ elittekniken bär hän för att kunna ge rätt grund.


 

Vi som tränare ska informera/ utbilda våra aktiva om vad som krävs för att nå elit, men det är upp till varje individ att träna precis så mycket som man själv vill.

Träningen i unga år bör vara lekfull och den sociala delen/ gruppgemenskapen är viktig att prioriteras oerhört högt.
 
Vi är tydliga på att visa våra deltagare att på träningen koncentrerar man sig på träningen (alltså inga mobiltelefoner eller lek med annat om man därmed stör övriga som är på träningen).
  
I den äldre gruppen jobbar vi med målsättningsteknik vilket innebär att de aktiva formulerar sina egna målsättningar och utarbetar planer för att uppnå sina mål. Vi lär även de aktiva att planera sin säsong och ger dem kunskap i träningslära.

 
Vi är öppna mot andra föreningar och låter deras aktiva vara med på våra träningar (vi får tillbaka det då vi själva behöver!)


 

Ledarfilosofi – Vad vi står för som ledare…

Vi strävar efter att bygga vår ledarfilosofi på ett coachande ledarskap som handlar om att höja deltagarens medvetenhet, ansvar och att stärka självtilliten.

 

Ledarna bygger träningspass och träningsmoment som gör att deltagaren ofta lyckas men ändå är så krävande att deltagaren utvecklas och lär sig utifrån nivå och behov.

 

Några tankar om coachande ledarstil

Självkänslan byggs upp när man uppfattas som någon som förtjänar att ta egna beslut, med andra ord genom att man får verkliga befogenheter och får möjlighet att visa vad man kan. Att säga till och ge order tar bort valmöjligheterna och egenmakten, begränsar förmågan och är demoraliserande

 

Vi får ofta det vi fokuserar på. Om vi är rädda för att misslyckas är vi fokuserade på att misslyckas. Ser vi fram emot att lyckas är vi fokuserade att lyckas. Vilket resultat skulle du vilja välja?

 

Mer fokus och uppmärksamhet än normalt leder till bättre prestationer än normalt.

 

Coachingens frågor kräver att man koncentrerar sig på ett svar, inriktar sin uppmärksamhet och precision och upprättar en feedbackrutin. Instruktion uppnår inget av detta.

Några tankar om att vara ledare

Att ta ledaransvar är ett av de bästa sätten att lära känna sig själv, lära känna andra och att växa som människa. Habo Friidrott/styrelsen skriver ett Ledarintyg till de som vill och som kan användas till tex CV och ansökningar.

 

Eftersom alla är olika, har olika behov, sätt att lära sig saker på, olika motivation, förutsättningar mm så är det viktigt för en ledare att kunna ändra sin ledarstil efter den/de man möter. Här nedan är en beskrivning av olika ledarstilar utifrån graden och behovet av stödjande och styrande ledarstilar.

 

Om en deltagare börjar som är helt utan erfarenheter av friidrott kanske vi till en början behöver ha en hög grad av styrande ledarstil. Efter en tid lär sig deltagaren hur en träning är uppbyggd, vad som förväntas och vad de olika momenten innebär. Då kan ledaren öka graden av stödjande ledarstil och gå in med en tränande ledarstil. Det innebär att det går att visa deltagaren olika moment som bygger på grundläggande moment som deltagaren redan lärt sig. När deltagaren lärt sig ännu mer kan graden av styrande minska och ledarens närvaro minska genom att instruera, hålla koll på distans, titta till då och då och uppmuntra till att fortsätta träna/öva på det instruerade momentet. Delegerande ledarstil är möjlig när deltagaren är både kunnig och motiverad till att själv träna utifrån ett träningsprogram eller självständigt eller i grupp genomföra vissa övningar. Då är behovet av stöd och styrnings som lägst.

Detta kallas för situationsanpassat ledarskap.

 

Instruktionsmetodik

Vi kan till fördel tillämpa trestegsmetodik under träningen.

 

VISA – själv, via video eller låt någon annan visa

INSTRUERA – träna, uppmuntra, var positiv

ÖVA – tar den tid som varje individ behöver, testa, repetera

 

Jämför med Se…härma…testa…

 

Det är viktigt att dela upp i mindre hanterbara moment i syfte att få deltagaren att uppleva att detta är möjligt att lära sig och att få självkänslan att växa. Därför är det lämpligt att tillämpa någon form av trappstegsmetodik.

 

Stegmetodik – trappan

Handlar om att utgå från individens nivå och friidrottens grundmoment. Tekniken/träningsmomentet delas upp i naturliga steg och lärs ut ett efter ett.

 

Ex Häcklöpning: Steg 1 trestegsrytm i ringar Steg 2. Trestegsrytm och första benets rörelser över låga plåthäckar Steg 3. Andra benets rörelser med häckar Steg 4. Hela häckmomentet under löpning med häckar.

I de yngre åldrarna finns det mängder med lekfulla övningar som syftar till att förträna olika moment som senare kommer inom de olika friidrottsgrenarna. Det går att leka häcklöpning genom att springa rytmiskt i ringar utan att vara i närheten av en häck.

 

Friidrottsträning är grovt sett indelad i två huvudsäsonger: inomhus och utomhus.

 

Inomhusträningen syftar mest till uppbyggnad, tex styrka, koordination och rörlighet

 

Utomhusträningen handlar mer om teknikträning eftersom det är mest tävlingar då.

 

Friidrottarna brukar träna annorlunda inför en tävling för att uppnå en sk formtopp. Det kan vara mycket intensiv och explosiv träning med mycket fokus på teknik för att en tid före tävlingen gå ner i tempo och låta kroppen vila fram formtoppen.

 

Träningen är planerad olika utifrån olika åldrar:

 

Barn

1. Lekstadium – ca 6 –10 år

* I lekform pröva olika grenar

Ungdom

2. Grundstadium – ca 9 – 14 år

* Lägga grunden för alla grenar

3. Uppbyggnadsstadium – ca 13 – 18 år

* Påbörja specialisering genom att inrikta träningen på en/flera grenar

Elit

4. Prestationsstadium – ca 16 – 22 år

* Ytterligare specialisering

 

5. Högprestationsstadium – från ca 20 år

* Fullständig specialisering på huvudgrenen

 

Motionär/löpning

Vem som helst kan när som helst välja att vara med i friidrotten som motionär eller som löpare. Habo Friidrott har därför en motionsgrupp.

 

 

Ett vanligt träningspass består av följande delar:

1. Samling (vi vill synliggöra alla)

2. Uppvärmning (lekfullt, med grenlika rörelser)

3. Huvuddel (teknik)

4. Avslutning (vi vill få och ge feedback på träningspasset)

 

Och innehåller i regel följande fysiska träningsmoment

1. Koordination

2. Rörlighet

3. Snabbhet

4. Styrka

5. Uthållighet (alltid i slutet)

 

Exempel på planeringsverktyg (se ladda ner).

 

Utvärdera en träningssäsong

Det går att lära sig mycket av att systematiskt utvärdera varje säsong. Inom projektet Idrottslyftet görs även utvärderingar av de som slutat friidrotta hos oss. All denna information ger oss värdefulla kunskaper om vad vi behöver göra för att uppfylla våra målsättningar, verksamhetsidé och leva upp till vår värdegrund.